Bättre sent än aldrig, verkar inte mindre än att det tog mig 2 veckor att vila upp mig efter daniels och ninas dunder och brak fest, om jag inte minns fel lovade jag då att jag skulle langa bilderna från just den helgen. Så här kommer dom, bättre sent än aldrig. Right ? Får helt enkelt tacka bästa vän Franken som påminnt mig gång på gång om korten som togs då och kussen Malin som rent ut sagt frågade om jag slutat blogga. Tack underbaringar för att ni pushar på mig, jag behöver det ibland.
Mycket har hänt sedan sist, konstigt vore väl annars. Lillgrabben som tydligen inte längre är så liten längre har börjat skolas in på förskolan och peppar peppar så har det gått hur bra som helst. Han är världens absolut bästa unge!
Jobbet har blivit lidanade, eftersom jag varit med på förskolan vilket har resulterat i att jag i princip kan alla barnens namn, 15 st. Varje morgon när jag och lilleman dyker upp möts vi av vinkande små händer genom rutorna och när vi kommer in så ropas det i kör- heeeej zandra, heeeej liam. Sååå söta ungar :)
Nu sitter vi i soffan och lilleman ligger i sin säng, super trött. Har inte sett honom så trött sedan Franken var här och det var ett tag sedan (han har en förmåga att alltid vara super trött och roligt flummig när Franken är här och hälsar på). och exakt sån är han nu. Han skrattar åt allt och vet varken in eller ut på någonting. Mitt lilla hjärta.

Gaaaaahhh... jag dampar på våran konstiga dator. Varför vill den inte göra så bilderna hamnar brevid varandra?!?
s u c k